600 kg armeringsnät och 16 kubikmeter cellplast

Förra veckan tyckte jag att nu var det dags, starta upp "nya livet" efter en semester fylld med god mat, läsk, godis och annat gott som hör livet till. Jag fick till en promenad i skogen med hunden (tror sträckan är 2-3 km) och senare under veckan fick vi leverans av material till vårt kommande garage. Sambon jobbade och jag jobbade hemifrån vilket underlättade mottagandet.

Första bilen kom med armeringsnät och pinnar. Han hade ingen kran på bilen som det först var sagt. Tjena hejsan. 600 kg nät. Jag och mannen som levererade drog av allting från bilen, han gjorde det mesta jobbet för det var knixigt som tusan att få av allt. Det enda jag lyckades med var att klämma fingret (svor tyst inombords) och bli svettig av allt slitande.

30 minuter senare var det dags för cellplasten att anlända. 24 meter lång tradare som inte kunde köra in på vår lilla väg för då hade han dragit sönder telefonledningen. Killen tände en cigg och hivade ut allting intill vägen. När klockan var slagen och skvallrade att arbetsdagen var slut gick jag ut, fast besluten att allting skulle in på gårdsplanen innan sambon kom hem.
Med hjälp av pirra och envishet fick jag in 16 kubikmeter frigolit. Var för sig är det ju ganska lätt, men tillsammans blir det mycket. Sambon hade förväntat sig att se en vit hög vid vägen när han kom hem, men då var jag klar sen länge ;-)

Bra träning, men jag ska försöka att inte låta det bli en vana. Det blir en sån dyr vana då.

Nästa gång är det nog takstolar som kommer, sambon tyckte jag kunde vara hemma och ta emot dem då...