Älska ljuset

Fortfarande isigt på vägarna och ännu håller kylan sitt grepp. Lika bra det så vi slipper slask och tö.

Men i skogen är det hyfsat. Kunde ha högre tempo idag, kanske berodde på ljuset att man enklare såg vars man satte ner skorna.

Mina broddar på skorna långt därnere och i förgrunden sladden till hörlurarna eftersom jag måste ha musik i när jag går.

Jodå, det känns väldigt töntigt att fota sig själv när man är ute och går, men det är sådant jag bjuder på. Reflexväst är ett måste - för de kör som idioter härute på landet och jag vill gärna synas.

Detta stod vågen på i lördags! Mitt delmål är 72 kilo innan sista januari...!

White light moment

Ikväll var det magiskt i skogen. Stjärnklar himmel och snön som dansade i luften, den vitbeklädda marken som gnistrade av miljontals små iskristaller.

Vi slår inga rekord i att gå fort just nu. Det är inte rätt väglag för det riktigt. Men viktigaste är att komma ut och gå, röra på sig.

...say hello

..to my little friends. 149:- på Clas Ohlson. Som hittat och en liten medhjälpande hand på hala och isiga skogsstigar.

Mjoho

Mjahaja, jag som tänkt uppdatera bloggen med en nulägesrapport. Hade så dålig karaktär ikväll att jag tvättade och packade väskan inför Stockholmsbesöket imorgon kväll istället för att ta en promenad.

Viktuppdatering kommer, tiden försvinner ju om kvällarna...

Man får inte vara hur mörkrädd som helst

Den lilla pricken på bilden är hunden, med liten lampa och reflexväst för att jag ska kunna se honom när jag släpper honom lös på skogsvägen. Det är halt ute fortfarande, så jag försöker sondera terrängen bland ljung och hållfasta grejer. Jag är lite mörkrädd - men man vänjer sig fort.


Mellanmål efter middagen. Apelsiner & jordgubbar innan kvargen kom ner i tallriken och det blev ett grötigt inferno som inte behöver visas på bild.

Imorgon har jag donat med mitt experiment i två veckor. Återkommer om nulägesrapport!

Dagens promenad

Negativt med vintern: Halt som rackarns. Lyckades halka idag men framåt, så bara knät touchade i den stenhårda stigen.
Positivt med vintern: Ännu mer terrängpromenerande eftersom man får gå på sidan av stigen

För tre år sedan...

För tre år sedan bestämde jag mig att jag skulle gå ner i vikt. Nu är jag där igen.
Den medicin som gjorde mig svullen då och därmed fick en fin viktuppgång var hormoner som behövdes för att stimulera kroppen att bilda ägg inför vårt IVF-försök (provrörsbefruktning)

Nu har vi en dotter på 2 år och det är sannerligen dags att ta tag i vikten (igen!)

Mitt mål är att gå ner 10 kilo innan den 1/4 och jag gör det genom att tänka till. Äta mat - men mer som tallriksmodellen. Försöka undvika det synliga sockret - men jag tar en tårtbit när vi är på kalas, för jag tror inte på att göra stenhård diet, man måste leva också. Samt röra på mig mer.

Välkommen på min resa som startade måndagen den 2 januari 2012!